Nairobi den 26 september 2019

Kära församling!

Här kommer en liten hälsning från oss i Nairobi. Det är nu tre veckor sedan jag kom hit, och familjen i och med det återförenades. Vår avresa blev ju verkligen inte så som vi hade tänkt oss! Men det blev bra ändå! Att Jonas föräldrar kunde åka ut med våra flickor, så att de kom i tid till skolstarten, var fantastiskt! De hjälpte oss verkligen mycket när det blev som det blev med min ryggskada. Så många saker som de fick sätta sig in i! De är ju verkligen vad man kan säga ”Afrika-vana”, men alla länder har ju sina egna lösningar på hur man blir uppkopplad till elnätet, hur man får sophämtning att fungera och många andra saker. Flera sådana saker löste de åt oss.

Jonas är igång med sitt arbete och han verkar inspirerad för sina nya arbetsuppgifter. Det är väldigt mycket att sätta sig in i, lära sig och förstå. Just nu går det åt ganska mycket energi åt att ansöka om arbetstillstånd och visum. Så innan den ansökan är inne i systemet så är han lite begränsad i vad han kan och får göra. Hans nya kollegor är erfarna och garvade och PMU är angelägna om att ge god introduktion. Jonas arbete kommer att innebära en hel del resande – ungefär 1 vecka/månad kommer han att vara borta. Den första resan blir till Sverige, för ytterligare introduktion och möten med andra utlandsstationerade, nu i oktober. I november kommer han att resa till Etiopien, för att möta partner-organisationer och göra projektbesök. På bilden ser ni Jonas och hans två närmaste kollegor. Edvard och Daisy.

Men nu har vi varit här en tid. Jonas och pojkarna anlände ca 10 dagar senare än flickorna och Gert och Anita (Jonas föräldrar). Så nu börjar vi att ha åtminstone en del på plats i hemmet. Även om det fortfarande ekar lite tomt, så har vi alla varsin säng och ett stort matbord att sitta vid. Det tar sin tid att få tag på gardiner, skrivbord och soffa med mera.

Barnen trivs i skolan, det är en varm och välkomnande miljö för dem. Även om de också har mycket att lära känna där av nya klasskompisar och lärare i en helt ny miljö, så underlättar det väldigt mycket att undervisningen är på svenska.

Jag mår bättre och bättre i min rygg. Även om det är en bit kvar till att jag mår bra, så känns det bra att det går framåt och att det inte tillstött några ytterligare komplikationer. Sedan tror jag att jag är mest glad, av alla i familjen, över att vi nu har en kvinna som hjälper oss här hemma, med de lite tyngre sysslorna i hemmet. Som att bära hem matkassar, skura golvet och hänga tvätt.

I förmiddags regnade det och nu när jag skriver detta är det strax efter lunch. Solen tittar fram igen och jag ser att några blommor har slagit ut utanför mitt fönster. Jag önskar att jag kunde sända med den ljuvliga doften i brevet…

Be gärna för:

• Att Jonas alla resor ska gå bra
• Att vi som stannar hemma i Nairobi får ha det bra
• Att arbetstillstånd och visum löser sig
• Att min rygg ska bli hel och stark igen

TACK för att ni finns med i bön och omsorg!

Med många varma hälsningar från Fållstens i Nairobi, genom Josefin Fållsten